Dag 2 på jobbet

Frukost direkt när dom öppnade matsalen på morgonen och sen iväg till Anglo Platinum där smältverket ligger.
Eftersom vi inte har alla papper och dokument klara än så kan vi inte få elektroniska passerkort för mer än 1 dag i taget. Det betydde att vi för att komma in på området och fortsätta pappersarbetet var tvungna att återigen gå till kontoret där kvinnan som sköter om den biten sitter. Där var det kö på 10-12 pers i samma ärende. Det var också folk utifrån som vi (ABB och HATCH) som skulle göra jobb och behövde passerkort. Det tog 1,5 timma innan vi hade våra i handen och kunde ta oss vidare i processen.

Nästa steg var att göra en "tool file" hos security där man helt enkelt listar alla instrument, verktyg datorer m.m. Man kan ta in saker på området utan lista men dom kommer inte ut igen genom security. Det gick ganska snabbt, bara 20 minuter.

Efter det gick vi glada med våra röntgenbilder från i går under armen till företagets sjukstuga för medicinsk undersökning. Där var det också kö såklart! Men framåt lunch hade vi alla tre kollat oss och blivit godkända. Syntest, hörseltest, vikt, längd, lite frågeformulär, blodtryck och spirometri (lungfunktion)!!! Dom kollade också på röntgenplåten i några sekunder och stoppade sen ner den i arkivet utan att säga nåt. (var det bra eller dåligt?)

Paul fixade några fler underskrifter m.m. och sen var vi klara för att gå igenom nästa "security check" vilket betyder att man måste dra sitt elektroniska kort i en spärr. Därinnanför är faktiskt vår anläggning som vi ska försöka driftsätta och vi ville verkligen se hur det går med elinstallationerna. Jan-Peters kort OK, Pauls OK, Jag NO! Mitt kort funkade inte och det räknade vi snabbt ut för att jag ska komma in på området så måste vi gå till kvinnan som utfärdar dessa, alltså utanför området där vi var i morse och köade. Jag föreslog då att jag stannar och dom går in, jag hade en del med ritningar att fixa så det var OK, jag orkade inte gå tillbaka till ruta 1 igen.

Paul och Jan-Peter kollade anläggningen medans jag softade med smältverkskatten.

Efter 1 timma så kom killarna tillbaka och kunde berätta att arbetet rullade på bra och att allt ska vara inkopplat och klart på Torsdag!

Nu hade vi ett möte med han som köpt in anläggningen och lite andra projekt och driftmänniskor där vi drog upp riktlinjer för de närmaste dagarna. Utbildning, teknik, reservdelar, manualer m.m. diskuterades.

Efter mötet skrev platschefen på vår "safety file" vilket är en pärm med en massa dokumentation som vi ordnat dessa 2 dagar. Nu skulle pärmen arkiveras vilket betyder att den ska kollas av någon och sen finnas förvarad på kontoret för att kunna tas fram om nåt händer med oss inom 5 år. Pärmen var helt i sin ordning men det var en hake, den ska finnas i 2 exemplar och det hade ingen sagt!
Nu fick vi ta ut alla papper och kopiera dom, och sen försöka ordna fram en tom pärm med register till detta. Det enklaste var att innan hotellet åka till ett shoppingcenter och köpa en pärm till (vi var där i går  och köpte pärm 1).

Strunt detsamma, nu hade vi allt på plats och nu kunde vi gå tillbaka till ruta 1 igen för att kvinnan skulle kunna tillverka plastkort som gav oss fritt inträde på området i 3 veckor! Fritt inträde så att till och med jag kan komma in till min maskin, jag har inte ens sett den ännu!
Hos kortkvinnan var det lugnt nu, hon tillverkade korten och sa att innan ni åker hem så prova dom genom att gå in på området och sen ut igen. Bra idé, så slipper vi stå i kö i morgon bitti igen om nåt kort krånglar. (det är inte bara kortet, det är ju en fingeravtrycksläsare också som ska funka samtidigt som man drar kortet.)

Pauls gick bra, han kom in genom grind 1 och vidare in på området genom grind 2 några meter längre bort. Nu var det min tur, grind 1 gick bra men när den slog igen gick stora larmet och jag var fångad mellan grind 1 och 2 och fick gå in till vakterna och bli kroppsvisiterad och även blåsa i alkometern! Jag var tvungen att fråga vakten om det verkligen var slumpvis utval av testen och det lovade han att det var. Jag tyckte inte det kändes så just då. :-)

Nu fick det vara nog och vi åkte via bokhandeln och apoteket till hotellet. Paul hade fått ont i huvudet och det förstår jag. Som jag skrev i går så var jag mentalt förberedd och lite förvarnad och folket själva här nere håller med om att det är lite byråkratiskt men det är bara att försöka flyta med och ta det lugnt. Man kan ändå inte stressa fram nånting här nere.

I morgon är en ny dag och då tror jag det rullar på, eller vad tror ni?

/Peter